Idag tog jag äntligen beslutet jag velat ta länge, men inte riktigt vågat..eller ja, det har mest runnit ut i sanden helt enkelt. Har alltid avundats de människor som "bara sådär" tagit klivet, som ingenting. Nu blir det förändring. Till det positiva! Det här är precis vad Jag behöver. Jag behöver stimulans..

Tack älskade gubbe för att Du finns vid min sida & pushar mig framåt när jag är i behov av en knuff. För att du stöttar med i både med, & motgångar. Älskar dig honungsbulle! 

Har efter att ha "hattat" runt på samhället hela eftermiddagen & grejsat precis kommit ut ur duschen. Har absolut sprängande huvudvärk & ska snart krypa ner i soffan invirad i täcke med en tekopp & lite kvällsfika. Har inte käkat annat än en liten frukt idag. 

Känner bara för att umgås med familjen just nu. Även om jag inte kan umgås med "minmina" så kommer quality-time stå högt på listan kommande veckorna med min "ingifta" familj. Älskar`t! Båttur står på listan i helgen, & nästa helg kommer "Ume-borna" (borna?..stavas det ens så?). Hoppas alla följer med då det känns som hundra år sedan vi sågs. Längtar så inni bomben!

Försöker fokusera endast på de positiva sakerna som komma skall nu. Mest för att försöka förtränga måndagens operation. Varför har jag sådan sjukhusskräck?!? 

LET`S GO BANANAS!